Syfte: Studien undersöker om det finns ett samband mellan ekonomiska indikatorer och den Ärliga aktieavkastningen ett Är framÄt pÄ den svenska marknaden för företag som genomfört nyemission och jÀmförs med en benchmark som bestÄr av företag som inte genomfört nyemission.Metod: Uppsatsen utgÄr frÄn en kvantitativ undersökning dÀr multipel regressionsanalys anvÀnds för att undersöka sambandet mellan indikatorer och aktieavkastningen vid nyemissioner under tidsperioden 2002 ? 2010.Slutsats: UtifrÄn resultaten kunde vissa signifikanta samband konstateras mellan indikatorerna och totalavkastningen för nyemissionsgruppen. Det visade att totalavkastningen sjunker det Äret företag genomför nyemission jÀmfört med totalavkastningen Äret innan nyemissionen. Det kunde konstateras att marknaden Àr ineffektiv till en viss utstrÀckning i samband med nyemissioner. För benchmark kunde resultaten dock inte sÀkerstÀllas pÄ grund av att statistisk felkÀlla förekom i regressionsmodellen..

Uppsatsen behandlar ett företags satsning pÄ forskning och utveckling och dess samband med aktieavkastningen. En tidigare studie visar pÄ att ett sÄdant samband existerar. I vÄr studie undersöks den svenska hÀlsovÄrdsbranschen mellan 1997 och 2003. Först analyserades urvalet; karaktÀristiken hos företagen indikerade pÄ ett negativt samband mellan forskning och utveckling och aktieavkastning. Företag inom hÀlsovÄrdsbranschen med stor satsning pÄ forskning och utveckling har sÀmre aktieavkastning Àn företag med lÄg satsning.

Denna studie undersöker hur förvÀrvande företags lÄngsiktiga aktieavkastning pÄverkas av att förvÀrva andra företag. Vilket betalningsmedel som anvÀnds vid förvÀrvet och storleken pÄ det förvÀrvande företaget Àr faktorer vars inverkan pÄ avkastningen efter förvÀrv testas. I studiepopulationen ingÄr 20 förvÀrv som genomförts under Ären 1999-2005. Genom en kvantitativ undersökningsmetod insamlas data för aktieavkastning för dessa 20 företag och förvÀntad avkastning skattas med hjÀlp av Fama-Frenchs trefaktormodell. DÀrefter genomförs statistiska hypotestest som jÀmför förvÀntad avkastning med faktisk avkastning för den mÄnad som infaller tvÄ Är efter att förvÀrvet genomförts.

Den hÀr studien Àmnar studera sambanden mellan makrovariabler och aktieavkastning pÄ densvenska marknaden. Studien fokuserar pÄ den svenska aktiemarknaden de senaste elva Ärenoch makrovariablerna Àr inflation, rÀnta, arbetslöshet och vÀxelkursen EUR/SEK. För att mÀtapÄverkan frÄn de makrovariablerna variablerna undersöks indexet OMXS30 och en multipelregressionsanalys utförs. Det finns sedan tidigare flertalet forskningsstudier inom omrÄdetmed olika variabler vilka har gett resultat som bÄde motsÀger och styrker Fisher-hypotesenoch diskuteras i resultaten av denna studie. Majoriteten av de tidigare studierna Àr utförda pÄandra Àn den svenska marknaden och kommer sÄledes att fungera som en grund för dennastudie.

Syftet med denna uppsats Àr att testa olika tradingmodeller inom valutahandel, byggda pÄ tekniska indikatorer, för att undersöka om man kan nÄ en positiv avkastning.Undersökningen omfattar 24 olika modeller, byggda pÄ fyra olika tekniska indikatorer och med tre olika money management strategier. Modellerna testas pÄ fem olika valutapar under tre mÄnaders tid. Slutsatsen Àr att det gÄr att nÄ positiv avkastning och Àven positiv överavkastning med automatiska tradingmodeller om rÀtt indikatorer och money management strategier anvÀnds. Modellernas avkastning Àr mer kÀnsliga för valet av money management strategi Àn för valet av vilka tekniska indikatorer och parametervÀrden som ska anvÀndas..

Uppsatsen behandlar incitamentsprogrammen hos ett urval företag pÄ Stockholms A- och O-lista för att utreda huruvida det finns ett samband mellan bonusutbetalningar till företagens ledning och företagets framgÄng. FramgÄngen definieras som avkastning pÄ företagets aktie relativt avkastningen för branschindex. MÄlet var att genom en multipel regressionsanalys belÀgga alternativt förkasta ett samband mellan VD:ns ersÀttning och företagets aktieavkastning. Studien Àr utförd pÄ 59 st slumpmÀssigt urvalda bolag noterade pÄ Stockholms A- och O-lista. Totalt ingick 190 st observationer spritt över Ären 2002-2005.

Riksdagen har beslutat om 15 nationella miljökvalitetsmÄl, ett av dessa Àr Hav i balans samt levande kust och skÀrgÄrd. I uppsatsen studeras detta mÄls uppföljningsarbete, vilket Àr baserat pÄ indikatorer. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur arbetet med indikatorerna fungerar och om det finns ett behov av bÄde kvalitativa och kvantitativa indikatorer. VÄra övergripande frÄgestÀllningar behandlar bland annat om det finns olika typer av indikatorer, tÀcker de i sÄ fall upp alla aspekter av miljömÄlet och finns det behov av bÄde kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Intervjuer har gjorts med miljömÄlsansvarig myndighet, tvÄ lÀnsstyrelser och tvÄ kommuner för att fÄ inblick i hur uppföljningsarbetet fungerar pÄ de olika nivÄerna.Under intervjuerna framkom det att mÄlet Hav i balans samt levande kust och skÀrgÄrd Àr komplext och dÀrför svÄrt att arbeta med.

I studien problematiseras och utvÀrderas tillförlitligheten i kÀnda tekniska analysmodeller tillÀmpade idag för att prognostisera priser. Under en sjuÄrsperiod fokuserar studien pÄ de mest omsatta aktierna vid stockholmsbörsen med utgÄngspunkt frÄn valda indikatorer. För varje indikator görs tre simuleringar, dels utan courtage och dels inkluderat courtage samt en simulering dÀr korta positioner brukas. De enskilda indikatorernas utfall jÀmförs med ett fiktivt aktieindex. Resultatet visar att ingen av indikatorerna i sig uppvisar signifikant bÀttre genomsnittlig avkastningen Àn index.

Den hÀr studien analyserar utifrÄn ett systemanalytiskt perspektiv olika indikatorer för att mÀta, följa upp och styra energianvÀndningen pÄ BolidenomrÄdet, ett gruvomrÄde i VÀsterbottens lÀn. Det befintliga arbetet med energieffektivisering och nyckeltal för energi analyseras i del A. Arbetet som BolidenomrÄdet hittills har genomfört har skett inom ramen för det frivilliga programmet för energieffektivisering (PFE) för energiintensiva företag sedan 2004 med energiledningssystem och energikartlÀggningar. Olika typer av indikatorer introduceras och i del B analyseras potentiella indikatorer som kan anvÀndas generellt inom BolidenomrÄdet och specifikt pÄ respektive gruva och i Anrikningsverket. Framförallt anvÀnds nyckeltal och faktiska tal som indikatorer och dessa kan sedan jÀmföras mot bÀsta tillgÀngliga teknik för att undersöka potentiella effektiviseringsÄtgÀrder.

Syftet med vÄr studie Àr att studera förhÄllandet mellan analytikernas prognosvarians och variansen i aktieavkastning i nÀra anslutning till rapportsdagen. Vi Àmnar ocksÄ studera effekten av analytikernas uttalanden pÄ företagens aktiekurser. DÀrmed undersöker vi indirekt hur marknaden som helhet utvecklas med koppling till analytikernas vinstprognoser. Vi anvÀnder en kvantitativ studie, dÀr vi genom regressionsanalys undersöker sambandet mellan analytikernas prognosvarians och variansen i aktieavkastning i nÀra anslutning till rapportsdagen. Vidare anvÀndes ?Event study? metoden och finansiell marknadsdata för att möjliggöra undersökningen.

Denna uppsats har gjorts pĂ„ uppdrag av Ålands statistik- och utredningsbyrĂ„ (ÅSUB) i syfte att förklara och prognostisera de Ă„lĂ€ndska företagens omsĂ€ttningsutveckling över tiden.I uppsatsen har jag undersökt om en tidigare framtagen modell för att förklara Ålands omsĂ€ttningsindex kan anvĂ€ndas för att förklara olika branschindex pĂ„ Åland.Jag har Ă€ven tagit fram tvĂ„ olika modeller pĂ„ ledande indikatorer frĂ„n Sverige och Finland med ARIMA-feltermer. De ledande indikatorerna Ă€r svenska och finska konsumenters förtroendeindex samt industrins förtroendeindex och svenska OMX 30 börsindex. Modellerna anvĂ€nder olika fördröjningar pĂ„ dessa fem indikatorer som förklaringsvariabler. Modell 1 anvĂ€nder utvalda fördröjningar och Modell 2 anvĂ€nder glidande medelvĂ€rden pĂ„ fördröjningsintervall.Jag har testat hur bra de tvĂ„ modellerna kan förklara och prognostisera Ålands omsĂ€ttningsindex och de olika branschindexen. BĂ„da modellerna förklarar Ålands omsĂ€ttningsindex bra.

Bakgrund: Det primÀra syftet med ett kreditbetyg Àr att tillhandahÄlla information till kreditgivare och investerare angÄende ett företags ÄterbetalningsförmÄga. Kreditbetyget baseras bÄde pÄ publik och privat information och bör dÀrför vid publicering pÄverka priserna pÄ bÄde kreditmarknaden samt aktiemarknaden under förutsÀttning att dessa Àr semieffektiva marknader.Syfte: Syftet Àr att studera hur aktiekurserna för samtliga företag pÄ Stockholmsbörsen, som erhÄller kreditbetyg frÄn S&P, pÄverkas vid en förÀndring av företagets kreditbetyg samt outlook.Genomförande: Uppsatsens syfte besvaras genom att undersöka aktieavkastningen i samband med publiceringen av ett förÀndrat kreditbetyg. Vi har anvÀnt oss utav en event study för att isolera och testa eventuell abnorm avkastning.Slutsatser: Av de totala antal tester som vi har utfört finner vi att endast en brÄkdel av dessa Àr signifikanta pÄ 10 % eller lÀgre. För att med sÀkerhet faststÀlla att ett förÀndrat kreditbetyg pÄverkar aktieavkastning hade en signifikant abnorm avkastning pÄ 1 % nivÄ önskats för en majoritet av testerna. SÄledes finner vi inte nÄgra starka bevis för att en förÀndring av kreditbetyg pÄverkar aktiekurser pÄ den svenska marknaden.

Principen överraskning Àr en av de Àldsta principer som finns att anvÀnda i striden. Principen ses som grunden för striden och för vilka metoder som kan anvÀnda för att lyckas i striden. Men vad innebÀr överraskning egentligen och hur har den anvÀnts?Uppsatsen kommer att problematisera principen överraskning och anknyta till forskningen om överraskning till Pearl Harbor och sexdagarskriget, som har setts vara typiska överraskningsanfall. SÄg anfallen likadana ut och vilka indikatorer utifrÄn litteraturen pÄvisar att det var en överraskning?Inledningsvis kommer överraskning beskrivas utifrÄn vald litteratur för att ÄskÄdliggöra innebörden.

Företagens ansvarstagande i samhÀllet Àr ett uttryck som behandlar företagens samhÀllsengagemang inom det ekonomiska, miljömÀssiga och sociala omrÄdena. PÄ senare Är har företagen blivit mer medvetna om vikten av att engagera sig inom samhÀllets alla omrÄden för att vinna konkurrensfördelar. Detta samhÀllsengagemang kan de vÀlja att redovisa i en sÄ kallad hÄllbarhetsredovisning. Vid utformningen av denna kan företagen vÀlja att följa Global Reporting InitiativeŽs riktlinjer, vilket bland annat innebÀr redovisning av indikatorer som behandlar olika samhÀllsfrÄgor. Uppsatsens syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt de svenska företag som utger sig för att anvÀnda GRI implementerar GRIŽs indikatorer i sina hÄllbarhetsredovisningar.

Företagens ansvarstagande i samhÀllet Àr ett uttryck som behandlar företagens samhÀllsengagemang inom det ekonomiska, miljömÀssiga och sociala omrÄdena. PÄ senare Är har företagen blivit mer medvetna om vikten av att engagera sig inom samhÀllets alla omrÄden för att vinna konkurrensfördelar. Detta samhÀllsengagemang kan de vÀlja att redovisa i en sÄ kallad hÄllbarhetsredovisning. Vid utformningen av denna kan företagen vÀlja att följa Global Reporting InitiativeŽs riktlinjer, vilket bland annat innebÀr redovisning av indikatorer som behandlar olika samhÀllsfrÄgor. Uppsatsens syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt de svenska företag som utger sig för att anvÀnda GRI implementerar GRIŽs indikatorer i sina hÄllbarhetsredovisningar.